Domen

Fortsättning på "rättegången"
 
Tiden efter rättegången fortsatte som innan, som ett helvete. Kämpade varje dag för att ta mig upp ur sängen, varje dag var en tuff kamp. Jag hade något som kallas derrealisationskänslor. Det kan man få om man varit med om något hemskt. Själen vill liksom lämna kroppen för det hemska den var med om. Jag såg hela världen som på en film, jag kände mig som ett spöke. Jag var hela tiden osäker på om jag drömde eller om jag var vaken, för det kändes som att leva i en dröm. Usch, den känslan är så obehaglig. Att leva på det sättet varje dag under 1-2 års tid var hemskt.
 
Har så många minnesluckor från den tiden, just för att allt kändes som en enda dröm. När domen kom kände jag varken lycka eller sorg. Jag hade "vunnit". Han dömdes till 1 fall av sexuellt utnyttjande av barn och 1 fall för våldtäkt av barn. Han fick samhällstjänst och ett skadestånd på 95.000. För mig gjorde det ingen skillnad, jag var inte glad och jag var inte ledsen. Ska man skratta och vara nöjd med sin "vinst"? Vad vann jag? Ett fastställt faktum på att jag hade blivit våldtagen? Får man en stor medalj också eller vad?

 
Självklart var jag tacksam över att han faktiskt dömdes för vad han hade gjort även om han våldtog mig 2 gånger och inte bara 1. Men jag förlorade så mycket under de åren, segern är så liten om man jämför med det. Han tog min oskuld av mig. Det som för mig skulle vara något fint och vackert. Det man skulle dela med människan man älskar delade jag med människan jag hatar. Det jag ville minnas som något underbart minns jag som den värsta stunden i mitt liv som förstörde mig så mycket.. Han tog något så värdefullt för mig.
 
Andra domen kom då den första överklagades.. 2 fall av sexuellt utnyttjande av barn och några fjuttiga timmar samhällstjänst. Det blev hans straff. Hans straff för att förstöra flera år av mitt liv och min barndom.
 
Jag skiter i skadeståndet och vad hans straff blir. Det som hade varit en "vinst" för mig det hade varit hans erkännande. Det hade varit så mycket större. Att han skulle erkänt. Tagit på sig skulden för allt som har hänt. Tagit skulden från mig och erkänt att det var han som gjorde fel och inte jag. Om han hade erkänt hade jag aldrig behövt att tvivla på mig själv igen, och det hade varit så skönt. Det hade varit en vinst för mig och det kan inte ett stort skadestånd ersätta. Nu blev jag utan både och.
 
 





Kom ihåg mig

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo